torsdag 31 juli 2008

Komvux mm

Som sagt har jag 50p kvar att ta på komvux för min 20,0:a
Därför tar jag nu Svenska C (det är nog nyttigt med) och det roliga är när jag loggar in (distanskurs) står det "utprintat" istället för utskrift etc. Känns så meningsfullt med komvux. Det är visserligen klockrent att första uppgiften är att skriva en arbetsansökan och tillhörande CV. Med min osäkra framtid är nog detta rätt aktuellet oavsett.

Sjukhuset idag:
inne kl 8 00 då Lat Flap operationen började och jag fick veta att silikon är inne igen och att Becker implants är guldstandarden inom implantat. Sen va jag nerre hos GI radiologen och fick se två stycken ERCP (titta här istället om ni är känsliga). Vilket för övrigt va ganska ointressant och dessutom lite äckligt. Sen fick jag ha på mig detta vilket va lite koolt.

Första tunga dagen

På sjukhuset finns det sjuka personer, de jag träffar är sjuka personer och därför patienter. Jag har väl inte riktigt förstått detta, det tog tills igår att jag skulle förstå att någon var sjuk. Jag träffade en man som hade en oral cancer. Detta tyder oftast på dåliga levnadsvanor, alkohol mm. När jag då träffade patienten hade han en högst tydlig och synlig tumör i nacken i en eller flera lymfkörtlar. Alltså hade tumören spridit sig frång tungan till lymfkörtlarna och patienten har

Stage IV

Any of the following may be true: The cancer has spread to tissues around the lip and oral cavity. The lymph nodes in the area may or may not contain cancer. The cancer is any size and has spread to more than one lymph node on the same side of the neck as the cancer, to lymph nodes on one or both sides of the neck, or to any lymph node that measures more than 6 centimeters (over 2 inches). The cancer has spread to other parts of the body.

Han har IVa om man nu vill specifiera, men detta är då utav IV. Han kommer att behöva behandlas med cellgift och strålbehandling och har då en liten chans att klara sig. Han är medelålders. Visst även här har jag hört värre på sjukhuset, folk som har det sämre ställt eller som får pallitativ behandling i syfte att reducera smärta. Skillnaden då mellan dessa fall och den här var att jag behövde aldrig höra och se deras mamma gråta. Det summerade på något sätt hans liv, att han lever dåligt och klarar tanken att han kommer dö på grund av sina livsval men att andra känner sorgen för det.
Jag visste inte vad jag skulle göra, man kan inte riktigt le mot henne. Jag visste helt enkelt inte.

onsdag 30 juli 2008

Semestern

Jo även jag, den superambitiösa Harvard Medical School-observern och Harvard-kursaren måste ta semester...(säger jag nu helt dränkt i ironi). Nä men seriöst nu, jag har inte kunnat skriva dels på grund av att jag har varit på just semester och för att jag har lite strul med min stiliga nya Macbook Air. Snyft. Det va skönt att ha en helg i NY och hänga och hälsa på en vän. Det blir väl i stort sett den enda semestern jag kommer ha nu i sommar.
Skönt också att vara tillbaks på sjukhuset! Förra veckan var bland de bästa veckorna jag har haft någonsin, vilket kirurgen jag skuggade sa tydde på att jag borde skaffa ett liv :) Jag såg som sagt en mastektomi och rekonstruktion genom en TRAM flap. Det tog ca 6 timmar och en väldigt tidig morgon men är värd detta och den otippade smärtan av att stå stilla så länge. Fördelen är då att kvinnan inte behöver silikon och att de får en "tummy tuck" samtidigt. Helt enkelt ett nytt bröst och en platt mage på några timmar. Imorgon ska jag få se en ekvivalent procedur som istället använder latissimus dorsi för att bygga upp bröstet en så kallad "lat flap". Jag får se båda sidorna på samma mynt ungefär.
Försöker planera hösten...svårt. Jag är halvvägs igenom en kandidatexamen i matte (tänkte köra med inriktning medicin). Jag kan antingen fortsätta med detta, eller börja jobba. Vilket som kommer jag nog behöva satsa fullhjärtat på högskoleprovet också. Kanske får skaffa något vård/omsorgsarbete. Jag tröstar mig själv med att jag är bortslösad kompetens som har hamnat i byråkratiska sosse-träsket och mår tyvärr inte mycket bättre.

onsdag 23 juli 2008

Jag vet iallfall vad jag ska bli...

Helt underbar dag! Jag gick runt helt i hybris, kirurgihybris. Började morgonen väldigt tidigt med att sätta på mig scrubs och hårnät och vänta in läkaren. När Dr.P kom gick vi först och träffade patienten och jag fick höra lite bakgrund om henne. Va lite nervös när allt började, blev frågad igen om jag trodde jag skulle svimma eller om jag visste vad jag ska göra om jag börjar svimma. Svaret är att inte ramla mot de sterila instrumenten för då måste de packa upp nya och strula med det, kyligt!
Sen va jag med på 3 andra operationer och det va det koolaste jag har sett. Kirurgen, som är kvinna, pratade med mig om att det är för få kvinnor som är kirurger och va väldigt uppmuntrande när jag sa att jag nog ändå va lite sugen. Hon är aktiv inom The Association of Women Surgeons och berättade om deras möten och att de hjälper läkarstudenter att knyta kontakter etc och att vi borde hålla kontakten. Oj Oj! Det verkar vara väldigt viktigt här att knyta kontakter, speciellt om man inte har utbildats i USA.
Förstog aldrig riktigt hur jobbigt det är fysiskt att stå upp i 6 timmar inne på operationssalen men nu gör jag det! Jag har ont i höfterna, ryggen, benen och fötterna. Dessutom är jag vidrigt trött fastän jag igentligen inte har gjort något alls! För att förtydliga står jag faktist inne i salen och är precis brevid kirurgen.
Imorgon ska jag se en unilateral mastektomi med rekonstruktion, vilket går på en 6 någonting timmar. Hårt.

tisdag 22 juli 2008

Kirurgi imorgon!

Imorgon är Dagen med stort D när jag får vara med på min första operation. Dr. A fick gå till godo för mig och lova att jag inte kommer svimma och sen förklarade han för mig att jag skulle sitta ner om jag börjar må dåligt. Vid slutet på dagen visade de mig vart jag ska imorgon kl 8 00 och vart jag ska byta om, hur jag gör mig iordning innan en operation. Fortfarande nervös att jag gör något dumt eller går vilse. Tror inte jag svimmar men man har nog en reaktion någonstans att man vill stoppa det när man ser någon bli skuren, känns som man kan reagera på alla möjliga konstiga sätt.
Idag hände mycket mindre. Jag fick fylla i organ på en 3D CAT scan, vilket också lärde mig mycket om att läsa scannar och radiologi. Jag hade en sån där dag där man tvivlar allt. Jag tvivlar om jag har rätt personlighet för att bli läkare. Typ att jag borde utstråla läkarvibbar men inte gör det...eller att jag inte har rätt pokeransikte när man tittar på äckliga saker. Tur att folk är bortvända när jag gör feta grimaser under ändtarmsundersökningar! När patienter säger trevliga saker ler jag och tittar man runt ler ingen annan, iallafall inte läkarna men sjuksköterskorna ler. Sa till Dr. A att jag hade ångest av att inte kunna något och känna mig dum hela tiden och inte veta hur man ska stå, vad man ska säga etc och direkt sa han att det där går inte över på ett tag! Oskönt.
Mer oskönt är att det kan ta ganska lång tid innan jag äns kan bli läkarstudent. Går fram och tillbaks över om jag är beredd på offra hela mitt liv som det är idag för att plugga i Lund. Hatar också att bli anklagad över att inte vilja något tillräckligt bara för att jag inte flyttar hela mitt liv i en handvändning! Det är systemet det är fel på, inte mina ambitioner. Frågar mig bara det jag tror att de flesta måste fråga sig någon gång.

Måndagen den 21:a juli

Helt vilt. En dag där allting händer!
En kvinna som om istället för att få tatueringar som guide-markering inför strålbehandling frågar om hon kan bränna sig och markera sig så istället! Hon blir väldigt aggressiv och skrämmer alla lite så vi får ringa in psyk. Jag fick lära mig att när det kommer till såna patienter ska allt dokumenteras!
Vi hade en kvinna som vi fick skicka iväg för att hon var för fet för att få plats i CAT-scannern. Hon va väldigt snäll och trevlig och det är tragisk att något kan gå så långt. Dagen bara fortsatte i samma vena (hehe) och jag va helt slut när jag väl kom till min föreläsning på Harvard. Vi fick tillbaks våra midterms och jag är nöjd fick B+ (A-F skala). Jag vet att jag kan göra bättre ifrån mig men det blir svårt när jag jobbar varje dag.

fredag 18 juli 2008

Nästa vecka

Nästa vecka är helt fullspeckat! Jag ska vara med under en operation på onsdag där en brösttumör ska exciseras och får sedan följa med till patologen och se vad som händer efter. Vilka markörer man letar och efter och hur man hittar dem, hur man ser om tumörcellerna är differentierade eller odifferentierade etc.  Har lite koll på vad patologer tittar efter men det kommer bli spännade att se hur de gör letar och vad exakt de letar efter. 
Jag känner att jag verkligen har haft oerhört mycket tur att få göra detta. Känns lite sorgligt sen att åka hem till Sverige och inte få komma i närheten av ett sjukhus eller få börja plugga till höst. Några förslag? 

Fredagen den 18:e juli

Lite som igår har vi ett möte för alla onkologer på MAH som heter Tumor Board. Där bjuds man på lunch samtidigt som man tittar på olika presentationer om operationer och histopatologi. Kändes lite skumt första gången men märker att man blir mer och mer avtrubbad. Fortfarande inte helt lätt att käka en macka och kolla på en utskuren 10cm tumör. Vi gick över en patient som behövde ta ut matstrupen, esofagus, läkarna diskuterade då en ny teknik minimally invasive esophagectomy (MIE). Alltså skärs hela matstrupen bort och ersätts av magsäcken. Detta som man kan tänka sig är en svår operation att återhämta sig ifrån och lämnar mycket stora ärr från mycket stora incisioner. Därför är tanken att istället kunna utföra detta laproskopiskt.  Ibland är kroppen och läkarkonsten helt science fiction.




Torsdagen den 17:e juli

Kul att vara tillbaks på sjukhuset! 
Började dagen med att åka med Dr. L till gratis kliniken vi träffade en kvinna med lymfödem i bröstet till följd av hennes "lumpectomy". Hon hade två olika typer av bröstcancer, en typ i varje bröst. På grund av detta och den typen av cancer hon hade kom inte läkarna till hundra överens om vilken typ av behandling hon skulle få. Därför var hon en kandidat för torsdagens konferens där hela CAH sjukhusets onkologer träffas och diskuterar vissa patientfall. Under dessa möten kommer ofta representanter från olika läkemedelsbolag och bjuder all på buffé lunch och gratis pennor. Lite roligt med lobbyismen, men väldigt gott också. 
Var en ganska händelserik dag då jag fick träffa en transa som hade undergått en trakeotomi, en kvinna som fick en ny "miljövänlig" astma-puffra och en kvinna som hade undergått hemiglossectomi, alltså en excision av halva tungan. 

onsdag 16 juli 2008

Efter midtermen!

Det var inte lätt att ta en Harvard midterm! Jag fick plugga väldigt mycket och det blev tydligt att det handlade mycket mer om hur man tänkte än vad man hade lyckats memorera rakt av. Tyvärr har allt plugg för tentan gjort att jag inte har haft möjlighet att vara på sjukhuset idag eller igår men jag ska in imorgon. 
I staten Massachusetts har det skett en sjukvårdsreform som innebär bl a att alla patienter måste ha en "primärvårdgivare" eller husläkare. Nu har de krav på att man ska köpa sjukförsäkring och då måste man ha en husläkare. Innan har det varit så att alla sjukhus fick betala in en viss summa som skulle gå till "gratis vård" och de sjukhusen som erbjuder gratis vård får tillbaks en del av den summan. Nu blir det istället mer krav på sjukförsäkring och de som inte har råd kan få hjälp att skaffa sjukförsäkring. Detta är som jag har förstått det men det hela verkar väldigt invecklat och här kan man läsa mer.  
Cambridge Hospital (CAH) har då tjänat mycket pengar på att ge gratis vård, låter lite lustigt. Eftersom de erbjuder gratis vård men inte kan erbjuda strålbehandling på den anläggningen så kommer de istället till MAH för behandlingen. På torsdagar åker två av läkarna till CAH för att träffa nya potentiella patienter och göra konsultationer. Detta är något just läkarna jag skuggar gör utan att få lön för men det handlar om kanske några enstaka procent av patienterna.  
Det är annorlunda med det amerikanska sjukvårdssystemet då att behöva tänka på fler faktorer som man inte tänker på på samma sätt i länder med allmän sjukvård. Att även om man har försäkring kanske inte vissa preparat eller behandlingar täcks av den. Ibland kan patienter komma in några dagar senare och fråga om ett billigare eller generiskt preparat som deras sjukförsäkring kommer täcka.
Förra veckan träffade jag en patient som hade haft bröstcancer och hade redan haft en bröstbevarande operation och skulle nu följa upp detta med strålbehandling. Hennes arbetsgivare tänkte inte ge henne ledigt för de 2 veckorna hon skulle genomgå strålbehandlingen så hon bad om hjälp att planera runt detta. Sorgligt att se på nära håll vad det innebär att sakna skyddsnät.

tisdag 15 juli 2008

Att studera för en Harvard Midterm!

Har en midterm imorgon! På Harvard, som på många andra amerikanska universitet, betygsätts kurserna på en "curve". Detta innebär att betygen distruberas beroende på vad andra får i klassen, inte riktigt en normalisering men något ditåt. Stressigt då att jag tar kursen på Graduate nivå med doktorander och magisterexamen kandidater. Det har gått bra hittills och jag är runt 90% i snitt, något jag vill hålla uppe. Men om alla andra här får runt 90% då justeras betygen efter. Jobbigt. Men flera (detta ifrån Handels, KTH studenter och flera andra europeiska studenter) har noterat att det är lättare att få höga betyg här samt en större andel som får det, frågan är om inte det också beror på den typen studenter som studerar här. 
I USA tas verkligen de högst presterande eleverna ut till högskolan här, och högpresterande på flera fronter. Det gäller att vara "well-rounded" som det heter. Man ska inte bara ha bästa betygen utan också ha läst svåraste kurserna, gjort bäst ifrån sig på standardiserade prov, och ha presterat väl i sina sport- eller välgörenhetsaktiviteter. Men man förstår också varför de kraven finns. Det finns så många aktiviter här och praktiktillfällen, skolan är ändå oerhört krävande och man måste kunna välja de som är bäst anpassade att klara detta. Känns som uttagningsprocessen korrelerar med den senare prestationen mycket mer när men använder sig av en helhetsbedömning. Det blir väldigt tydligt att skolorna försöker sälja sig själva och locka elever genom att erbjuda bättre boende, kända professorer eller stora gym/tennishallar/olympiska swimming pool etc etc.

måndag 14 juli 2008

Måndagen den 14:e juli

Trött som få! Först var jag på sjukhuset hela dagen typ 9 00-17 00 och på fötterna hela tiden sen hade jag lektion från 17 00-21 00. Plus en midterm exam att se fram emot på onsdagen!

Ganska tråkigt idag. Det är upplagt så att på måndagar träffar läkaren alla gamla patienter, de som är färdiga och ska göra ett årskoll eller de som är färdiga med strålbehandlingen väldigt snart. Vilket betyder att det inte finns mycket att göra eller spännande att lära sig. Ganska mycket nytt om farmaka på måndagar visserligen då det kommer in många som vill byta preparat, trappa ner eller få nya.
Jag skuggar en annan läkare den här veckan än förra veckan vilket också innebär en helt annan erfarenhet. Den förra läkaren, Dr. A, är väldigt van vid att ha studenter och att lära ut så det blir också mycket mer givande. Han låter mig vara väldigt delaktig i patientdiskussioner och ger mycket bakgrundsinformation. Jag får också chansen att vara mer "hands-on", bokstavligen då jag fick känna någons prostata (för att lära mig mer om skillnaden efter brachyterapi) förra veckan samt stirra ner i halsen med fiberoptisk skop ner genom nasofarynx. Gäller bara att lära sig lite mer om allt mellan :)



lördag 12 juli 2008

Domedagen: Torsdagen den 10e juli

Hade det lite struligt i år. Jag gick IB och våra jämförelsetal blev sänkta i år, alltså förlorade jag min 20,0. Jag skulle ändå skicka in Kemi A och B för behörighet och behövde då skicka in lite till för att få 20,0 igen. Det vart lite komplicerat att räkna på allt och jag ville ändå dubbelkolla. Jag åkte då in till VHS kontor och fick höra jag skulle komplettera med 150p och då skulle jag ha 20,0. Så gjorde jag en prövning och skickade in en 50p kurs (jag hade läst 100p i engelska C på hösten) och åkte till USA. (Jag pluggar sommarkurs på Harvard) Sen loggade jag in på VHS och såg att jag hade 19,99!!! Visar sig att det blev något fel och jag har 19.9923 i snitt och att jag skulle behövt komplettera med 155p (what?) MEN VHS sa att jag skulle skicka in 150p och det skulle räcka, alltså kan jag inte söka till höst.
Känns lite skumt att de får säga något som inte är sant. Jag försökte ringa och fixa allt men de säger att jag får helt enkelt ta en till kurs 50p i VAD SOM HELST! Och komplettera så får jag 20,0. Sunkigt som fan med tanke på att jag hade kunnat göra detta till hösten om de inte hade sagt fel. Kul att 6 månader av mitt liv värderas så lite. Förstår inte hur en myndighet kan uttrycka sig om något och när de har fel och jag får sota....vem ska man kunna lita på?
Nu fick jag se resultatet av lottningen och jag har ju kommit lågt som förväntat. Inte lika lågt som jag hade trott, vilket är intressant. Hamnade runt 700 reserv med 19,99 på nästan alla universiteten. Jag får söka till vår istället med 20,0 och 1,6 i hp och se hur det blir då. Söker PIL på KI med, men det är inte världens bästa odds med 1,6. Lund och Uppsala och flera andra använder sig av ett rankningssystem där de som har 20,0 sedan "rankas" efter deras högskoleprov. Något som man kan bara drömma skulle införas på KI. 
Detta innebär också att med 1,6 har jag schyssta odds på Lund till vår. Mycket att tänka på för någon som brinner för KI. 

Vill ni veta mer om antagningssystemet borde ni kolla in Nisses websida. Helt underbar och förklarar allt mycket bättre än vad jag skulle kunna. 

Bakgrund: KI och Harvard

Jag har lagt ner det här året på att plugga Kemi A och B och under den tiden började jag också på KI på fristående kurser. Jag ville göra något annat under tiden och kanske börja röra mig i rätt riktning. Jag tog en fysiologi kurs på hösten, Människans fysiologi 30 hp som är superbra! Ett tips till alla som sitter och häckar i väntan på att komma in på programmet. Genom detta fick jag också skriva ett projekt som vi fick möjlighet att göra på smittsskyddsinstitutet (SMI) och börja forska på heltid på KI (på IMM) mellan december och april. Det är helt enkelt det man gör det till och något jag fick ut väldigt mycket av. Sen till vår tog jag Farmakologi 15 hp också väldigt givande. 
Jag började spendera lite tid på farmakologi-labbet och där fick jag jobba med sekvensering och PCR bla och detta var något jag igentligen inte hade backgrunden för. Blev väldigt inspirerad av en vännina som hade vunnit Handelshögskolans kårstipendium som skulle åka på sommarkurs på Harvard. Jag kollade upp det och bestämde mig för att fara iväg för att lära mig lite mer om det här med praktiskt molekylär biologi. Alltså sitter jag nu på Harvard och stirrar ut på ett maffigt klocktorn just nu. Om någon nu skulle vilja göra detta själv (något jag kan varmt rekomendera!) så titta här. Finns kurser i precis vadsomhelst och otroligt givande och prisvärt! Den kursen jag tar som handlar mycket om att lära sig jobba på lab och att lära sig den praktiska teorin bakom det man gör på labbet heter Principles and Techniques of Molecular Biology.

Bakgrund: Mount Auburn Hospital observership

Har fått chansen att göra en observership på Mount Auburn Hospital i Cambridge, MA. Mount Auburn Hospital (MAH) är ett undervisningssjukhus för Harvard Medical school (HMS), jag har haft turen att bli inskriven som Medical Student hos dem då under sommaren. 
En läkare som jobbar på onkologen känner min mormor och min mormor förklarade att jag skulle börja plugga till läkare någon gång sådär eventuellt och undrade om hon kunde hitta något åt mig. I o m att jag har lite lab erfarenhet från KI så antog jag att det skulle vara på något lab på Harvard. När jag sedan träffade personen i fråga sa hon att det skulle vara möjligt att skugga henne och några kollegor under sommaren, om jag nu kunde tänka mig ett intresse för det kliniska. Oj oj då trodde jag att jag skulle ramla omkull! Jag har då blivit oficiellt inskriven, har en söt liten namnbricka, gjort ett TB-prov och har varit på onkologen i snart 2 veckor! 
Många frågar vad man kan tänka sig att bli läkare inom eller specialisera sig inom, något jag inte tycker man kan veta eller borde tro sig veta innan man äns börjat. Men jag har haft lite koll på vad jag inte vill göra ;) Allt som har med barn att göra går bort, om inte bara för att det är svårt att umgås med sjuka barn så också för att det är helt omöjligt svårt att umgås med föräldrar till sjuka barn. Sen har jag haft svårt för allt som göms under badräkten. Tycker inte det är så spännande eller speciellt fräscht. Cancer ligger sen på den här listan, tycker det är deprimerade, och att själva behandlingen är så krävande på patienten är svårt att vittna. 
Därför blir det ändå lite lustigt att hamna på onkologen som specialliserar sig i prostata- och bröstcancer. Jag har nu lärt mig mer om prostatan än vad jag någonsin kunde föreställa mig att jag skulle behöva veta. Har haft trevligt, lärt mig mycket och brutit många av mina egna fördomar. Mest överaskad blev jag över hur positiva patienterna är och bekväma de är med sin situation. Riktigt inspirerande och har på något sätt fått min stora kamp att bli läkare och den bitterheten mot ett dåligt antagningssystem till ett skämt jämfört med cancerkampen. 

torsdag 10 juli 2008

Första inlägget

Ska väl börja med en introduktion! Jag är en tjej som bor i Stockholm som har bestämt sig för att bli läkare. Jag gick i gymnasiet i Stockholmsområdet och gick en rigorös gymnasielinje. Jag hade precis flyttat hem från utlandet och var tack vare det byråkratiska inte behörig att läsa en vanlig linje utan fick läsa en internationell-linje. 
Helt besatt av att plugga på Handelshögskolan och genom att jag hade behövt vara helt bergsäker på att jag ville bli läkare för att läsa alla tre vetenskapsämnena så gjorde jag alltså inte det. Så Jag har lagt ner senaste året på att plugga Kemi A och Kemi B och mygla.