söndag 28 september 2008

Nano-nyheter som är väldigt stora!

Genom min fysiologi kurs på KI träffade jag Dr.Dr.F, någon som tog mig under sin vinge och jag fick börja forska på heltid på KI (på IMM) mellan december och april. Jag fick jobba med nanotoxikologi och senare åka till Seattle för att presentera vår data på Society of Toxicology's årliga konferens. Jag har för övrigt bott i Seattle så det var väldigt kul för mig att också få en chans att hälsa på vänner. 
Jag hade en väldigt trevlig lunch igår med Dr.Dr.F och fick då reda på att han ska skicka in pappret nu till några olika journals så vi får se vart det hamnar...och jag står som tredje författare! Jag går på moln! Påmindes starkt igår om hur mycket jag saknar forskningsvärlden på KI och hur tacksam jag är för den otroliga möjligheten som Dr.Dr.F gav mig. 

lördag 27 september 2008

FAQ

Haha FAQ..."frequently" får en helt ny innebörd när man har en lite nano-blogg ;)

Vad var du tvungen att göra för att få gå en kurs på Harvard?
Jag sökte deras sommarkurser och då det är helt omöjligt för dem att kolla alla sökandens meriter så gör de inte det. Utan det är bara att registrera sig i tid, ta TOEFL och betala. Mer info här. Annars finns det många universitet i USA som erbjuder sommarkurser det kan vara värt att shoppa runt lite.

Din praktikplats; Var det ren tur, kontakter eller rekommendationer/betyg som gav dig den? 
Så här är det jag är amerikansk medborgare och detta öppnar så klart många dörrar, dessutom har jag familj och kontakter där och detta öppnar desto fler. Men i USA är det inte som här, det viktigaste är att våga fråga och visa att man klara något. Det kan vara smart att göra en sommarkurs eller så för att få en fot i dörren och sen är det bara att trycka på. Försöka nätverka när man är där, mejla runt och fråga. Ge inte upp!  

p.s. gäller detsamma om att skaffa plats på ett labb, våga fråga och ett nej betyder bara att du inte har hunnit fråga rätt person. 

Om man sedan läser till läkare i Sverige och sen vill flytta och jobba i USA så är det väl en megastort plus att man har läst kurser/jobbat där innan?
Absolut är det så, detta blir så klart viktigare om man inte är Amerikan själv. Man kommer behöva kontakter och referenser för att kunna skaffa bra praktik, för att inte tala om hur viktigt det blir sen när man vill ha sin residency
USMLEs är en fortsättning på en lång karriär av standardiserade prov som man tar som student i USA. Man tar olika standardiserade prov under gymnasietiden och före, som exempel för mig var det WASL etc. Sen tar man sina SATs för att komma in på högskolan, MCATs för att komma in på Medical School och sen USMLEs för att senare ta sina specialist "Boards"
Det jag försöker säga eller som ni kanske förstår så har man en vana av standardiserade prov i USA och den vanan ger en edge. Alltså kan alla kurser eller olika typer av kontakt med det amerikanska systemet så klart göra att man känner sig mer bekväm när man själv ska ta sina boards. 
Dessutom är det väl lite förhastat att flytta till ett land och starta hela sin karriär där utan att verkligen ha en inblick. Det blir en chans för er att shoppa runt lika mycket, få en idé över vart ni vill hamna. 

Blev lite nyfiken när jag läste att du jobbade på apoteket... Vad innebär ditt jobb och hur fick du de?
Jag sitter i kassan och svarar på lite frågor om egenvården. Det finns strikta policyn så man kan inte svara på frågor om vad som helst. Men det finns inget bättre sätt att lära sig om egenvården! 

tisdag 23 september 2008

LäFO och PIL

Sökte LäFO i våras och kom till prov men tyvärr inte längre..fick helt ok på den men gick inte vidare, vet inte varför och det svider som fan. Men nu har jag sökt PIL! Ja och det är registrerat nu! Vi får se om man får sin kallelse till test...bara att vänta till v.41....grrr...

Prio 1
Anmälningskod Utbildning KI-P2PIL
Anmälan till prov- och intervjubaserat urval (PIL).
330hp, Dagtid, Helfart (100%)
Normal undervisning
Utbildningsprogram
Karolinska institutet , Solna
VT 2009
Anmälan skapad:
2008-09-19

onsdag 10 september 2008

Dagsläget

Sitter och läser inne på ett forum just nu där skriver folk som vill bli läkare vad de har för erfarenheter av sökningsprocessen och vad de gör så länge. Låter bekant? 
Vad jag hela tiden märker är att given en chans hoppar folk på "jaha och varför är du så optimistisk att du kommer in" sen ska personen ifråga försvara sina meriter. Tröttsamt. Jag förstår att det är processen det är fel på och att många hinner bli bittra, jag är bitter på vissa saker idel byråkratiska saker än så länge. Men känner själv att det blir svårare och svårare att vara positiv nu. Innan höll jag på att läsa till Kemi A och B och även om jag hade motgångar med IB betygen vart jag på väg mot ett mål. Det allra svåraste är att vara tvungen att acceptera att man kommer sitta still ett tag. 

Apoteket fortsätter...
Jag har nog lärt mig mer farmakologi efter 3 veckor på apoteket än efter 2 månader på sjukhus och en termin farmakologi på KI. Jag slår upp allting hela tiden och ser till att lyssna och ställa många frågor. Jag hade stenkoll på hur många äldre personer åt Risperdal långt innan "skandalen" släpptes på framsidan av DN. Det är verkligen dagens tips, om ni ändå ska sitta stilla så sitter man bra på apoteket. 

tisdag 2 september 2008

P.s. fler platser!

Via mina söta föräldrar som ringde mig direkt efter de såg detta får ni nu:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1234995&lid=puff_1235556&lpos=lasmer
http://blog.medicinstudent.nu/2008/09/stark-kning-av-antalet-platser-p.html

Klart man blir glad att det blir fler platser men tanken av att vänta ett år till, kanske får bli som det blir till vår då. Hur viktigt är det vart man pluggar? Värt att vänta för, värt att gå om för, eller värt att flytta ifrån allt för att få börja? 

Jobba är jobbigt

Helt vilt att jobba på apoteket. Det blir jätte stressigt och folk kan vara oerhört otrevliga! Jag sitter med FASS bakom disken och slår upp läkemedlen sen när jag får en chans. Det blir så mycket man lär sig och ser en sida av vården som jag kanske aldrig skulle ha sett annars. Apoteket är de första som får höra när någon är missnöjd med mediciner och vilka typer av konsekvenser som följer när ett recept har skrivits. Till exempel finns ApoDos, kunder som får sina mediciner i färdiga doser och när en läkare skriver ut något nytt så påverkas hela systemet.
Jag kan också med hög säkerhet fastställa att nästan alla i Sverige har herpes! Så ni som är singla...kondom på bums! Dessutom kommer otroligt många unga killar in och köper Cialis, något jag känner igen ifrån att jobba med äldre män på MAHs prostata-klinik. Typ verkligen skryter med det och visar upp förpackningen lite nonchalant. Lustigt.